Dag 60 och den sista på Koh Tao

Imorgon bär det av tillbaka mot Bangkok. Nu ska här shoppas. 

Vår sista dag på Koh Tao tillbringade vi på hemmastranden, med de små rutiner vi hunnit skapa oss här. Förmiddagspass med sol och bad, lunch längs strandpromenaden, vila på rummet nån timme, eftermiddagspass med sol och bad, vila på rummet igen, middag, liten promenad i "stan". Ikväll när vi var på väg hem passade jag på att fota den skymningsscen vi går förbi varje kväll. Den kommer man sakna. Men jag har minsann hört att ni fått vår där hemma - det låter lovande!





Tillbakablick: En gång i Laos

Gabriella, en dansk tjej som vi umgicks med några dagar i Laos, laddade upp bilder på Facebook häromdan. Hon hade en vattentät GoPro-kamera som hon kunde ta med när vi åkte tubing i kanalen och så. Kul att ha foton därifrån också!




21

Igår vare som sagt en som fyllde 21. Så det blev krax-sång och presentpåse på morgonen, sedan satte vi oss i en taxibåt och drog till stranden Sai Nuan. Perfekt val av födelsedagsstrand! Så jättefint och lugnt och avlägset från allt annat. Där fanns lite bungalows och en restaurang, men annars var det bara palmer och klippstenar och små mysiga strandvrår. Vi snorklade. Födelsedagsbarnet råkade skära foten på en sten. Åt phad thai. Och framåt eftermiddagen kom båten och hämtade oss igen.

På kvällen firade vi vidare med lyxefterrätt och sangria och satt på stranden och hade det mysigt!

Men NU är klockan 09 på morgonen här - Susannas födelsedag är förbi även om man räknar med svensk tid. Så jag kan pusta ut, efter att ensam ha fått ansvara för att göra hennes första dag som 21 minnesvärd!











Igår:


Hemmastranddag. Men alltid händer det nåt! På massage/cyklop- och snorkeluthyrningen mitt emot vårt guesthouse var det en massa munkar på morgonen. De hade någon slags ceremoni tillsammans med familjen, och när jag gick förbi efterråt blev jag bjuden på mat. Det var "Buddha day" berättade mannen här uppe på bilden. Fast bara för deras familj. Imorgon är kanske munkarna hemma hos någon annan, och då är det Buddha day för dem.

Här är min framtida katt. Kanske. Lite mycket raskatt för min smak egentligen, men ändå. Det är ju så fint med det där smutsvita och de isblåa ögonen.


Och det blev kväll. 

Och vi åt mat. Hon där på bilden fyller år idag! Nu ligger jag här och väntar på att hon ska vakna. Då blir det kalas!

Åkte till stranden Aow Leuk och såg en monsterfisk och så

Har blitt dålig på att fota de senaste dagarna, men de gör väl inte så mycket. Vi lever på ändå! Små utfärder ibland. Som i förrgår då vi hängde i hamnen, eller igår då vi åkte till Aow Leuk på andra sidan ön. En liten privatstrand dit många dykar- och snorklingsturer stannar. Tyckte inte att snorklingen var bättre än på vår hemmastrand, men jag såg i alla fall en helt enorm fisk. Med köttiga läppar och utstickande, stirriga ögon. 




Ön Nang Yuan + gårdagens solnedgång + nåt annat




På den där ön/öarna (3 styckna är dom, sammanknutna av en strandgata) var vi idag. Och den där solnedgången såg vi igår. Fast alltså, det kan kännas lite platt att bara visa såna bilder hela tiden. För det är ju inte bara så det ser ut. Just nu känns det som att vi lever ganska vardagligt, är inte hela tiden ivriga på äventyr. Ganska mycket wifi-tid på rummet blir det också mellan varven. Det är skönt! Vi känner oss liksom så nöjda med allt vi gjort och kan vila i det.

Det är ju mest i stunder som dom här ovanför som man plockar fram kameran, men för att bredda perspektivet lite kan jag ju slänga in en bild från precis just NU när vi har en sån där hänga-på-rummet-stund i väntan på middagen: 





En festklädd filifjonka åkte vinkande förbi, och sex himmelsblåa båtar med nio homsor i

Gårdagen fortsatte i samma stil som dagen innan. Vi hängde på stranden och jag hyrde snorkel och cyklop.

Jag är nog bara här på Koh Tao till 50%. Just nu befinner jag mig nämligen till hälften i Mumindalen. Har laddat ner de 4 sista böckerna på Storytel och har hittills hunnit lyssna igenom "Trollvinter" och "Pappan och havet". Dom är ju så fantastiskt bra. Särskilt "Pappan och havet" som väl knappast kan kallas barnbok. Idag fortsätter jag med novellsamlingen "Det osynliga barnet".





RSS 2.0